Grattis Leeds! Och lite om Barcamalmö(!?)
Hej, första riktiga inlägget kommer nu, de tidigare har som bekant bara varit lite information. Nog pratat om de, jag sätter igång direkt och jag måste börja med det klassiska laget Leeds United som idag tog steget upp till Championship.
Man slog Bristol Rovers i en avgörande match med 2-1 efter att ha varit i underläge med 0-1. Avgörandet stod vem om inte Jermaine Beckford som varit fantastisk i år.
Nu är det Championship som gäller och det lär ta ett par år (om det nånsin händer) för Leeds att gå upp i Premier League.
Championship är inte ligan för en finlirare direkt, utan det är blåställ och kapningar som gäller. Härligt om du frågar mig, kanske inte lika glamouröst om du frågar en La Liga eller Serie A älskare.
Jag gillar Leeds just för att dem är ganska lika AIK på fronten att de är extremt hatade av allt och alla, riktigt kul om en sån klubb som legat i ide under en längre tid kommer upp och rör om bland känslorna.
Som sagt är vägen dit dock extremt lång, och hårt jobb krävs.
Återigen, grattis Leeds United för avancemanget till Championship!
___________________________________________________________________________________________
Samtidigt som jag kollade på Leeds så såg jag Malmö FF-Åtvidaberg. Jag har om jag ska vara ärlig inte alls sett lika mycket Allsvenska matcher i år som tidigare år, detta år har mest tillbringats med att gräva ner mig i AIKs motgångar och jag har helt enkelt inte orkat se andra lag fira framgång samtidigt som mitt kära AIK blöder.
Idag fick jag dock tillfället att se en match med en av de största guldutmanaren, Malmö mot det förväntade bottengänget Åtvidaberg.
Efter matchen kan jag konstatera att båda lagen var ganska trötta, inte så konstigt då Allsvenskan är inne i en hektisk tidpunkt, men jag blev mäkta imponerad av MFF. De spelade väldigt smart, höll i bollen mycket och slog inte bort några slarvpassningar, de styrde tempot matchen igenom och de måste varit perfekt för spelarnas muskler att få lite av en vilomatch. Jag såg matchen på 4an, och trots att jag hatar Pontus Kåmark så måste jag erkänna att hans jämförelse med Barcelona var ganska passande med extremt mycket bollinnehav och att styra och ställa precis som man ville.
Extra plus till den gamle AIKspelaren Wilton Figuiredo (Ja, det tar emot som fan att se att honom lyckas) som var fenomenal! Han stod också för ett välförtjänt mål, en riktig pärla.
Ynglingen Ivo Pekalski som fyller 20 i år har fått chansen på grund av skador på andra spelare och honom måste jag också plusa.
Lite övriga åsikter om matchen:
* Malmö borde satt minst 1-2 chanser till.
* Tifot var som vanligt stilrent.
* Publiksiffran på 9 000 är väldigt dålig, även om det var dåligt väder och TV 4-match.
*Sommaruppehållet kommer i fel läge för MFF, risken finns för att spelet kommer av sig efter sommaren.
_____________________________________________________________________________________________
Första riktiga inlägget avklarat, hoppas ni är nöjda men jag lovar det blir bätte, det tar som sagt lite tid att bli varm i kläderna.
Tack för att ni tog er tid.
Man slog Bristol Rovers i en avgörande match med 2-1 efter att ha varit i underläge med 0-1. Avgörandet stod vem om inte Jermaine Beckford som varit fantastisk i år.
Nu är det Championship som gäller och det lär ta ett par år (om det nånsin händer) för Leeds att gå upp i Premier League.
Championship är inte ligan för en finlirare direkt, utan det är blåställ och kapningar som gäller. Härligt om du frågar mig, kanske inte lika glamouröst om du frågar en La Liga eller Serie A älskare.
Jag gillar Leeds just för att dem är ganska lika AIK på fronten att de är extremt hatade av allt och alla, riktigt kul om en sån klubb som legat i ide under en längre tid kommer upp och rör om bland känslorna.
Som sagt är vägen dit dock extremt lång, och hårt jobb krävs.
Återigen, grattis Leeds United för avancemanget till Championship!
___________________________________________________________________________________________
Samtidigt som jag kollade på Leeds så såg jag Malmö FF-Åtvidaberg. Jag har om jag ska vara ärlig inte alls sett lika mycket Allsvenska matcher i år som tidigare år, detta år har mest tillbringats med att gräva ner mig i AIKs motgångar och jag har helt enkelt inte orkat se andra lag fira framgång samtidigt som mitt kära AIK blöder.
Idag fick jag dock tillfället att se en match med en av de största guldutmanaren, Malmö mot det förväntade bottengänget Åtvidaberg.
Efter matchen kan jag konstatera att båda lagen var ganska trötta, inte så konstigt då Allsvenskan är inne i en hektisk tidpunkt, men jag blev mäkta imponerad av MFF. De spelade väldigt smart, höll i bollen mycket och slog inte bort några slarvpassningar, de styrde tempot matchen igenom och de måste varit perfekt för spelarnas muskler att få lite av en vilomatch. Jag såg matchen på 4an, och trots att jag hatar Pontus Kåmark så måste jag erkänna att hans jämförelse med Barcelona var ganska passande med extremt mycket bollinnehav och att styra och ställa precis som man ville.
Extra plus till den gamle AIKspelaren Wilton Figuiredo (Ja, det tar emot som fan att se att honom lyckas) som var fenomenal! Han stod också för ett välförtjänt mål, en riktig pärla.
Ynglingen Ivo Pekalski som fyller 20 i år har fått chansen på grund av skador på andra spelare och honom måste jag också plusa.
Lite övriga åsikter om matchen:
* Malmö borde satt minst 1-2 chanser till.
* Tifot var som vanligt stilrent.
* Publiksiffran på 9 000 är väldigt dålig, även om det var dåligt väder och TV 4-match.
*Sommaruppehållet kommer i fel läge för MFF, risken finns för att spelet kommer av sig efter sommaren.
_____________________________________________________________________________________________
Första riktiga inlägget avklarat, hoppas ni är nöjda men jag lovar det blir bätte, det tar som sagt lite tid att bli varm i kläderna.
Tack för att ni tog er tid.
Kommentarer
Trackback